Och vi fortsätter att trava...

Konstig dag. Men litet kul. I min husarrest har jag haft all tid i världen att följa Obamas statsbesök. Har många tankar..... Valparma har också följt det. På sitt sätt. De åt och sov sig igenom dramat vilket jag tror de gjorde rätt i. Det blir fler och fler steg i valplådan, och vägningen idag visade i genomsnitt ett hekto, drygt.... Vår plan har varit att sätta in fast föda vid tre veckor men nu börjar jag fundera på om vi inte ska göra det litet tidigare. Så smått. De visar också tecken på att vilja öppna sina ögon. Med andra ord, det går framåt och det går fort. De är fortfarande så otroligt jämna. Ska jag vara ärlig känns det ännu som att jag, förutom att övervaka allt, inte har så mycket att göra på dagarna mer än att titta till dem 108 gånger, bädda rent en gång per dag, serva Kajsa med mat (som i Vasaloppet ungefär) och kisspauser samt allmänn uppmuntran. Nå, så kan det ju vara och då är det bra!