Det händer massor...

... och det händer litet. Gången blir säkrare dag för dag. De har börjat höra och kunnat fästa blicken. Mamma Kajsa är fortfarande helt central i deras liv, eller rättare sagt MAAAAAT.. Hon tar dock tydliga och välbehövliga pauser från dem, sover gärna en stund utanför lådan. Vi tror att det till helgen kommer att bli dags att flytta från vårt avskilda gästrum in till det centrala köket för mer stimulans, snart dags att bli en del av hushållet snarare än valp-de-lux-annexet med room-service round the clock. De är för rara de små liven när de kommer fram till valplådans kant för att prata. Och röstresurser har de också om det kniper... :o)